Ångest kännetecknas av stark rädsla eller oro. Kroppsliga symtom ingår ofta, som t.ex. hjärtklappning, snabbare andning, spända muskler och svettningar.

Man kan även känna ett tryck över bröstet.  Ångest kan uppkomma inför viktiga händelser, som t.ex. en redovisning i skolan.

Att känna ångest kan vi alla göra mer eller mindre i livet och ofta går den över. Det är när det kommer alltför ofta eller blir långvarig som det börjar bli alltför jobbigt och man kan behöva göra något åt den.

Symtom vid ångest
svettningar
klump i halsen
muntorrhet
spända muskler
oro
rädsla
illamående
yrsel
andnöd
panik-känsla
tryck över bröstet
hjärtklappning

Sju olika ångestsjukdomar

Ångestsjukdomar kan se ut på olika sätt. Gemensamt för dem är att ångesten inte är övergående och att den orsakear lidande och stora inskränkningar i den drabbades liv. Det är inte ovanligt att en och samma person har fler ångestsyndrom samtidigt.

Panikångest

Omkring 3,5 procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av panikångest.. En panikattack kommer oftast plötsligt och utan förvarning. Typiska symtom är hjärtklappning, andnöd, yrsel och en känsla av att förlora kontrollen eller dö. Själva attacken brukar gå över rätt snabbt, men den medför en intensiv rädsla eller obehag. Paniksyndorm innebär att man har återkommande panikattacker. Oron för nya attacker blir starkare och kan övergå till ett konstant tillstånd av ängslan. Ofta försöker man undvika situationer där de tidigare attackerna har uppstått.

Agorafobi

Innebär att man är rädd för platser där man känner sig innestängd och har svårt att ta sig ut om man får ångest, t.ex. tunnelbanor, biosalonger eller varuhus. Personer med panikångest utvecklar ofta agorafobi när de börjar undvika ställen och situationer där nästa panikattack kan tänkas slå till. Omkring 5 procent lider av agorafobi.

Social fobi

Utvecklas ofta i tonåren och är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Omkring 13 procent lider av social fobi. Här är rädslan knuten till sociala situationer med andra människor, speciellt sådanna där man känner sig granskad och synad av andra som t.ex. vid en redovisning i skolan. Man är rädd för att börja darra på handen, skaka i kroppen, bli röd i ansiktet. Att äta tillsammans med andra eller skriva sitt namn inför andra människor är två exempel till på situationer som ger social ångest.

Generaliserat ångestsyndorm

Förkortas GAD och innebär en överdriven, nästan ständigt närvarande oro och oförmåga att slappna av. Oron gäller ofta sådant som handlar om ens egen eller familjens hälsa, rädsla för att råka ut för olyckor eller bekymmer för ekonomin - hela tiden,utan att det finns en egentlig grund till att oroa sig. För att få diagnosen GAD ska oron ha pågått i minst sex månader. Omkring 5 procent drabbas av sjukdomen.

Posttraumatiskt stressyndrom

PTSD som det även kallas, kan drabba personer som utsatts för svåra traumatiska upplevelser som t.ex. krigshändelser, tortyr, rån sexuella övergrepp eller naturkatastrofer. Den drabbade återupplever sedan den traumatiska händelsen i form av detaljerade minnesbilder eller mardrömmar. Problem med sömn och koncentration är vanliga. Ungefär 6 procent beräkans lida av detta.

Tvångssymdrom

Kännetecknas av tvångstankar eller tvångshandlingar som står i vägen för ett normalt liv. Tvångstankar innebär efterhängsna tankar som väcker ångest och obehag - t.ex. 'tänk om det börjar börjar brinna för att jag inte kollade spisen. I ett försök att skingra oron börjar man då använda tvångshandlingar för att det man fruktar, börja brinna i det här fallet, inte ska inträffa. Då börjar man att kolla spisen gång på gång innan man går hemifrån. Omkring 2 procent får tvångssyndrom under sin livstid.

Specifika fobier

En specifik fobi innebär att det är ett speciellt objekt eller en speciell situation som är föremål för oro och rädsla. Vanligt är fobi  mot djur såsom ormar och spindlar, höjder, flygresor, blod eller sprutor. Den drabbade får ofta ångest vid dessa tillfällen och gör stora ansträngningar för att unvdiva detta. Omkring 11 procent av befolkningen har någon gång i livet en specifik fobi som är så besvärlig att de kan behöva hjälp med den.

Ångest för ångesten

Ångest kan ge så starka känslor och reaktioner i kroppen att man kan tro att man håller på att dö eller bli galen. Det kan vara så jobbigt att man gör allt för att undvika att få det igen. Då kan man få ångest av att man är rädd för att få ångest, det kallas för förväntansångest.

Man kan vara orolig för att få ångest när man umgås med andra människor och vara rädd för att symtomen ska synas. Det kan göra att man börjar undvika att träffa personer man egentligen vill träffa eller att göra saker man egentligen vill göra. Rädslan för att få ångest gör att man blir begränsad i sitt dagliga liv.

Att undvika saker som man tror ska ge ångest är inte bra, eftersom det kan göra ångesten värre och man kan bli alltmer isolerad. Istället ska man söka hjälp tidigt. Berätta om din ångest för någon du litar på. Det gör ofta att ångesten går ner och du behöver inte känna dig ensam med dina tankar.

Vad du kan göra själv:

Motionera. Fysisk aktivitet ökar på måbra-hormonerna i kroppen. Det sänker även stress. Promenera, cykla eller hitta någon annan motionsform som passar dig.

Skaffa dig kunskap. Läs om ångest och vad som händer i kroppen. Att ha kunskap om hur ångest uttrycker sig och vad du kan göra för att minska den ger trygghet.

Respektera och reflektera över dina känslor. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv. Långt ifrån all ångest kan förklaras av livsstil och påfrestningar i livet, men försök ändå att analysera om det har hänt något i ditt liv som förklarar dina känslor av ångest.

Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän. Du ska inte dölja din ångest och absolut inte skämmas över den.

Undvik stress. Ökad stress kan ge mer ångest. Du kan, så gott det går, försöka att undvika stress. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska. 

Aktivera dig. Det är viktigt att du inte håller dig borta från vardagliga aktiviteter som att gå till skolan, arbeta, träna och umgås med andra även om det kan ta emot. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker återgå till normala vanor.

Sov ordentligt. Det är viktigt med sömn. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta. Om du har svårt att somna, oroa dig inte för att inte kunna somna utan tänk: ’Förr eller senare somnar jag’

Avslappning. Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera ångesten och dämpa kroppsliga tecken som muskelspänning och huvudvärk. På apoteket kan du köpa CD-skivor med avslappningsövningar.

Var kreativ. Många mår bra av att göra något kreativt, som t.ex. måla en tavla, sjunga, skriva en dikt eller fotografera.

Dra ner på kaffe och nikotin om du använder dessa. Både kaffe och nikotin stressar upp kroppen och kan i sig ge ångestsymtom. Prova grönt eller rött te i stället för kaffe. De är välgörande för kroppen.

Vill du veta mer om ångest kan du läsa DN:s artiklar:

När det inre larmet går

Ångestsyndrom

'Självkänslan urholkades'