Dikter
|
VÀnskap! En vÀn Àr lÀtt att fÄ och den ska man kunna lita pÄ. Det kvittar hur din vÀn ser ut för vÀnskap den tar aldrig slut. En vÀn ska vara snÀll och inte ge en smÀll. VÀnskap skapas utav ett hjÀrta och man ska inte kunna kÀnna smÀrta. Du mÄste kunna ta en chans och dÄ blir din vÀnskap som en dans. Utav vÀnskap ska man göra poesi och poesi kan ocksÄ vara en melodi. Denna dikten Àr till en vÀn som du för att din vÀnskap inte ska vara som BU.  Författare: Elin MÄrtensson 11 Är och Olivia Gonzalez 11 Är
Jag viskar lÄngsamt ditt namn - inget svar frÄn din hand. Tomhet skriker i mig - ensamhet Àr allt jag har. Lovar hjÀlpa dig om du kan hjÀlpa mig, sÄ hjÀlp mig nu. I ensamhetens spÄr dÀr jag saknar dig och fÀller tyst en tÄr. GÄr ner till havet ett slag. Jag ser pÄ vÄgornas spel. Gode Gud aldrig mer.  Författare: Hanna Kling Jönsson
The inside of your own voice, Filling you inside with no choice, searching and raping you all day long, You will never find a place where you belong⊠ Författare: Cindy Sloberg
Den dagen  Jag sitter pĂ„ berget och grĂ„ter. Du sitter bredvid mej och hĂ„ller min hand. Plötsligt vĂ€nder du ditt ansikte mot mej och âšsĂ€ger: Kommer du alltid att Ă€lska mig? âšEn tĂ„r rinner ner för min kind och blir en droppe i havet. Jag pekar ner mot havet och sĂ€ger: Den dagen du hittar den droppen igen, âšden dagen ska jag sluta Ă€lska dig  Författare: Ilona
Spegel, spegel  Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr, sÀg mig du vad skönhet Àr. Ska man se ut som en pinne och kÀnna sig inne? Ska man tro att man e cool bara för att man har köpt en ny kjol? LÀppstift, mascara och kajal vi har för stora skönhetsideal. Varför fÄ skuldkÀnslor stora och bli kallad hora. För att man ser ut som man gör och beter sig som man bör? Tjejer sminkar sig i hopp för att en snygg kille ska dyka upp. Killar borde titta vad som finns inuti och fÄ reda pÄ allt det sköna dÀr inne i. Nej, skönhet Àr vad som finns inuti, resten kan man strunta i. Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr, i sÄdana fall vet jag vad skönhet Àr!  Författare: Ilona |
Snack, track, hack, lackâŠ.. Det finns en massa ord Som inget betyder och dumma saker lyder. Vissa fina, vissa fula , vissa vĂ€rldens bĂ€sta. Men de allra flesta eller rĂ€ttare sagt mesta ord gillar jag!  Författare: Ebba Olsson 12 Ă„r
Allt och lite till  Jag satt en dag tĂ€nkte DĂ„ tiden stod still Funderade pĂ„ allt Allt och lite till VĂ€rlden e fantastisk Och erbjuder dig MĂ€ngder med sakerâšdet visar sig TĂ€nker man för ofta PĂ„ hĂ€ndelser förr DĂ„ stĂ„r man och funderar I sin ytterdörr VĂ„gar man vandra Ut och se nĂ„tt nytt Vill man upptĂ€cka mer âšom man vet vad det betytt MĂ€nniskor planerar Livet efter hand NĂ„gra har brĂ„ttom Som om livet stod i brand Vissa tar det lugnt Och njuter fullt ut Vad Ă€r det som kan hĂ€nda Allting har ett slut Livet Ă€r lĂ€tt Om man vet vad man vill Jag ska sluta fundera pĂ„ Allt
Panik!!  FruktansvÀrd Panik! Vill inte ha denna kÀnsla igen Den som hÄller pÄ att ta kol pÄ en Den som smÀrtar Ä gör sÄ fruktanvÀrt ont Det Àr som en demon tar över mitt psyke sÄ hÄrt Men jag försöker hela tiden kÀmpa emot Detta stora eldiga klot Som brinner i min sjÀl Försöker med vÀtska ta eldklotet ihjÀl... Har ju lyckats det bedöva förut Varför skulle det inte funka nu? Kan inte detta ta slut Vill bennemej hitta ut Det Àr huvudsaken jag försöker det bestrida Vill inte i onödan mera lida Det Àr lÄngt pÄ denna vÀg Men jag hoppas att jag Àr tillrÀkligt seg Det mÄste finnas ett ljus nÄgonstans MÄste finnas nÄgon balans DÀr jag sedan frÄn det hÀr hittar ut En Àngel kanske besöker mig snart Hoppas Ä önskar att det snart vÀnder och hÀnder sÄ snart Som tar mig ifrÄn denna smÀrta Kanske jag pÄ den lÄnga mörka vÀgen kan kvarta... Innan hela elden slukar mitt hjÀrta....   Författare: Nella
Lever i fel tid  Framtiden vĂ€cker oroliga kĂ€nslor FĂ„r mig att irra omkring i en tidâšSom inte ens existerarâš NĂ€r min sjĂ€l blir alltför vilsen Blir det förflutna en trygghet Som man kan hĂ„lla fast vidâšI motvind Men som kan bli ett hinder âšI medvind Jag kommer inte till min rĂ€ttâšI nĂ„gon av dessa tvĂ„ tidevarv Och glömmer att det faktiskt finns Ett tredje:âšNuet   Författare: Magdalena Hahn
Hoppet om en gryning  Jag vet att all lycka har sitt slut Att inget gott förevigt stannar kvar Vattnet försvinner nĂ€r hinken stĂ„r pĂ„ lut Alla blir vi ibland den som inget har  Ibland skiner lyckan i vĂ„ra liv Men Ă€ven solen mĂ„ste nya platser finna Ibland fĂ„r dess strĂ„lar dig att ta stora kliv Men att hĂ„lla dem kvar kommer du aldrig henna  Vemod tynger oftast ned vĂ„rt sinne Likt is som fryser fast en fylld vattenkanna De tyngsta tiderna fastnar lĂ€ttast i vĂ„rt minne Men hoppet om en gryning fĂ„r oss att stanna  Författare: âšKatja Samuelsson |
Ăkta vĂ€nner! DĂ„varande kompisar - vilka dĂ„? Utstött frĂ„n start. Dom sĂ€ger - du Ă€r fin Menar - jĂ€vla fetto Dra Ă„t helvete! Vad fick mej att fortsĂ€tta - Leva? Vet inte. Men Ă€r glad att jag fortsatte â KĂ€mpa! Jag gick vidare. Sket i dom. Nu Ă€r allt sĂ„ jĂ€vla - BRA! Nu vet jag â att nĂ€r mina vĂ€nner sĂ€ger att â jag ser bra ut. Menar dom det. Keep the best â fuck the rest! Det gjorde jag och det Ă€r sĂ„ jĂ€vla skönt!   Författare: Rebecca Ekegren SkĂ„ne Ă€r ett frĂ€mmande land. Utan tid som ett timglas utan sand. Ăven om mĂ€nniskorna inte rullar sina R, sĂ„ rullar folk tillsammans oavsett fĂ€rg. SĂ„ kĂ€nn ingen sorg för mig Trelleborg, Ni Ă€r i alla fall bĂ€ttre Ă€n Göteborg.  Författare: Henke
Jag önskar mig ett par vingar dÄ mina ben inte bÀr, sÄ jag kan flyga till en plats dÀr det inte existerar nÄgra besvÀr. Inte för en evighet utan endast för ett tag, tills jag kÀnner att jag orkar ta mig igenom Àven den stormigaste dag.  Jag önskar mig en Àngel med vingar utav guld, en Àngel jag kan belasta med all min skam och skuld.  Alla kÀnslor jag bÀr i mitt hjÀrta som jag inte behöver ha, men som jag ÀndÄ tar pÄ mig kan Àngeln komma och ta.  Jag önskar mig en framtid utan vingar pÄ min rygg, en framtid dÄ mina ben alltid bÀr och jag kan kÀnna mig trygg. DÄ Àngeln vid min sida kan flyga till en annan famn, dÄ jag kÀnner i mitt hjÀrta att jag Àntligen hittat en trygg hamn.  Skriven av mig, Madelen Manninen
Varför?  Den dumma Àr jag som inte förstod att vi bara har en stund att andas jag fick en stund med dig att Àlska Varför? Varför levde jag inte den stund jag fick?
TRON Ă€r inte KUNSKAP  Kan du flyga? Har du testat, eller bara hört? Hur vet du att du inte kan flyga om du inte har testat? Hur vet du att du Ă€r odödlig om du aldrig har dött? Uteslutningsmetoden? Generalisering? Du vet inte, du TROR! Kan du gĂ„? Utan att testa, sĂ„ vet du inte Kanske kunde du gĂ„ förut, âšmen kan du nu? Du vet inte förrĂ€n du testat, âšdu TROR! Tro rĂ€cker inte för att veta, âšsĂ„ sĂ€g för i helvete inte att jag inte kan flyga! Jag har inte försökt. Det har inte du heller.  Författare: Rebecca |

Dikter


