Mars

Ditt liv!

Vad tusan tjänar man på att må dåligt och älta sina problem om och om igen? Klaga över att ingen verkar bry sig?
Man tjänar tusenfaldiga livskunskaper på att hjälpa sig själv genom att peppa sig själv, konfrontera det som ger en tunga tankar. Har du ett prov som verkar svårt, du känner att du inte kommer klara det för att det är för svårt och du inte kan något? Det vet du inte fören du tvingar dig själv till att ge pluggandet en chans fastän du inte är intresserad av det, och sedan skriva provet och se hur det går.
Samma sak gäller vanliga problem med hur man tycker att man är och ser ut. Alla är unika på sitt egna sätt och det tar ett tag tills man inser det själv. Jag som exempel grät mycket över hur jag såg ut och att jag inte är någon man kan umgås med. Sen kom jag på: Men jag kan ju inte göra något åt hur jag ser ut, jag måste acceptera och därefter gilla mig själv! Jag vågade göra mig fin för mig själv och ta kort, för att sedan beundra mig själv. Det är ett väldigt bra pepp. Tänk vad lite nagellack eller mascara kan göra, och låt andra beundra det när du visar upp det.
Jag började efter ett tag att gå ut och träffa kompisar från både skolan och via olika föreningar och sidor jag pratat med folk ifrån. Jag utmanade helt enkelt mig själv att motbevisa mina dömande tankar. Och det gav mig mycket. Hakan som jag förut klagade över, den tyckte många om och gav mig komplimanger för ett fint ansikte. Jag började prata om mina åsikter och intressen och drömmar, vissa delade dem och vissa inte. Oavsett gav det mig mod och styrka att fortsätta vara så eftersom folk visade intresse för det.

Men att utmana sig själv så snabbt det känns tungt, man behöver samla mod och ork och det kan ta sin tid. Eller så blundar du och föreställer dig ett svart rum med en vit låda, lägg dina oroande tankar i den, och lås om den rejält och måla den sedan svart. Den lådan ska inte existera mer, och när den försvinner ska du bestämma dig för att de tankar som finns där i ska försvinna med den. Prova sedan att utmana vad det nu än är att utmana, och går det inte bra så är det bara att starta om.
Tänk den dagen då du inte har kvar dessa oroliga tankar för hur du ska tackla vardagliga problem, de som är inlåsta i lådorna. En dag kan du måla rummet vitt och använda lådorna som sittpallar där du kan sitta med din nyfunna styrka och de vänner du funnit genom den.

Det finns alltid någon som bryr sig och vill hjälpa till, men i längden är det bara du som kan göra den radikala förändringen du längtar efter. Låt inte dag för dag bara passera förbi, i väntan på vad? Sparka igång dig själv, upptäck dina fantastiska sidor och tro det eller ej, men SKRYT om det, skriv om det, uttryck det och var stolt!

Jag hoppas den här krönikan ändå ger er lite styrka och tankar, och jag skulle gärna vilja hjälpa er mer och veta hur det går.
Så varför inte skriva en egen krönika och skicka in till Tjejzonen, och dela med dig om vad du har för knep för att stärka dig själv?
Jag önskar alla er en skön marsmånad, snart kommer våren och det är en bra tid att börja om på nytt.

Varma vårkramar, Caroline :)